Rädsla
Det som är tråkigt är att jag bara orkar jobba 25%, men jag ska vara glad att jag klara av det. Och att jag ibland orkar träna ganska mycket. Jag älskar träning! Jag får bättre självkänsla och självförtroende och känner mig mer energisk av det. Härlig känsla.
Men tänkte skriva lite nu om en av mina stora rädslor i livet. (inte döden). Jag är så otroligt rädd för att jag kommer fortsätta att vara ensam (jag har massor med relationer, men jag menar den där särskilda relationen). Tänk om jag inte hittar någon kille att dela mitt liv med. Jag är enormt orolig för detta. Jag vill gärna hitta någon att dela vardagen med. Jag känner att jag har så mycket kärlek i mig som behöver få komma ut. Jag försöker lägga mängder med kärlek till mina nära, men det är ju ändå den där killen jag saknar. Han som jag kan pussa och kramar massor! Han som ligger jämte mig om natten och gör mig tryggare. Han som jag kan dela glädje och sorg med. Han som jag alltid kan räkna med. Han saknar jag. Vart finns han? Jag tycker att jag är en bra tjej och ser ju okej ut. Men jag lyckas ändå inte charmar någon som jag vill ha. Har misslyckats många gånger :-(.
Jag vill vara kär! Kär och galen! Tänk vad härligt! Jag längtar efter detta.
Just nu letar jag inte efter HONOM, jag hoppas bara att han helt plötsligt ska dyka upp i mitt liv.
Jag är en person som behöver och vill vara mycket för mig själv, men jag vill samtidigt ha någon nära mig ofta. Han där som jag inte behöver kanske säga så mycket till, utan bara vara i sällskap utan krav. Bara ligga i soffan och mysa eller sitta i varsitt hörn och ibland titta på varandra och ler.
Jag är rädd för ensamheten.
Jag lider otroligt mycket av att vissa människor är ensamma. Det mår jag dåligt av. Ensamheten är inget kul. När man själv inte valt det frivilligt.
Vad jag önskar att detta ordna sig.
Tänk att få ha en man. Och sen med tiden även bland det största en människa kan vara med om, att få barn.
Även om jag är väldigt rädd för att jag inte kommer att klara av att ha barn, så är det något jag verkligen vill. Men där är också rädslan stor. Men jag hoppas ju såklart att HAN kommer hjälpa mig.
Saknar den där kärleken.