Sverige 2013

Mina tankar / Permalink / 2
Jag har precis kollat på ett avsnitt av Arga Doktorn på SVT och sedan debatt programmet. Båda handlade om vården - att inte får rätt till den hjälp och omsorg som man behöver. Ska detta verkligen vara såhär år 2013!?! Som gammal borde man ju helt enkelt ha rätten att bli omhändertagen. Jag menar alltså att man borde ha rätt till att exempelvis flytta till ett boende där man kan få den hjälp man behöver. Men nej....... Det är NÅGON ANNAN som vet dina behov och det du behöver hjälp med, du kan alltså inte som gammal ("klar i huvudet") få bestämma själv om du vill flytta till ett annat boende. Är det ändå inte oftast så att den personen som vet mest och som känner sig själv bäst ändå är en själv???? (Om man då inte drabbats av minnesförlust, demens eller annat som kan slå in och röra till det för den enskilde individen). Vi människor lever ju ändå med oss själva,så att säga, hela livet....... Jag är jag och Du är du liksom..... Och..... När man drabbas av svårigheter i livet borde man ju få rätt till hjälp. Och det här med valfrihet inom vården verkar ibland bara vara något som är så fint nedskrivet på ett papper. Människors rätt. Det verkar inte, eller är väl faktiskt så i dagens samhälle att du kan inte alltid räkna med att få den hjälp och stöd som du har rätt till. Det finns massvis med "fall" som bevisar detta. Ett undantag att faktiskt kunna få den hjälp och allt du kan behöva få stöttning med stavas såhär: Pengar. Du kan köpa till dig en operation som din kommun/landsting inte tänker bekosta. Du kan "köpa" personal/hemhjälp - anställa någon som är med dig i livet, någon som hjälper dig. Ska det vara så? Det krävs att vara ganska så frisk för att kunna klarar av att vara sjuk! Jag vet vad jag talar om. Utan all hjälp från familj, vänner, släkt, terapeut, med flera hade jag inte varit där jag är idag. Ett värdigt liv talas det ofta om. Är det värdigt att få sitta i sitt vardagsrum och skita för att man inte få den hjälp man behöver att flytta till ett boende utan trappa? Något som jag i stort sett alltid utgår ifrån är : Vad skulle jag själv ha velat? Kanske något våra politiker, anställda, människor överlag borde börja fundera på...... Hur hade jag känt mig, vad hade jag velat?
Till top